varaktigt hållbar utveckling av Brundtland-kommissionen (FNs världskommission för miljö och utveckling) år 1987 använt begrepp (eng sustainable development) med innebörden ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. En annan tolkning är ”att förbättra det mänskliga livets kvalitet inom ramen för de understödjande ekosystemens kapacitet”.
    Varaktigt hållbar utveckling har blivit en industriell fråga, bl.a. har ICC (Internationella Handelskammaren) anslutit sig till begreppet och antog ett näringslivsprogram om det 1990. Se kretsloppssamhället | ICCs principer

varningssymboler eller farosymboler, skall finnas på alla förpackningar som innehåller hälsofarliga ämnen. Varningssymbolerna utformas enligt vad som föreskrivs i Kemikalieinspektionens Författningssamling KIFS 1994:12, senast omtryckt KIFS 1997:5. Varningssymbolerna skall vara svarta på gul botten.

vattendomstol ingår, precis som koncessionsnämnden, sedan den 1 januari 1999 i de nyinrättade miljödomstolarna. Se miljödomstol

vattenförorening nedfall från atmosfären och övergödning inom jordbruket är ett par av föroreningskällorna. Överuttag av grundvatten i kustnära områden kan leda till att saltvatten tränger in.

vattenkraft är en förnybar energikälla som inte ger några utsläpp. Däremot påverkas den omgivande naturens flora och fauna negativt av vattenkraftverkens dammbyggen.
    Av Sveriges totala elproduktion kommer ungefär hälften från vattenkraften. Produktionen varierar dock kraftigt – nederbördsrika år kan produktionen uppgå till 70–75 TWh, medan den under ett normalår ligger på cirka 64 TWh. Internationellt producerades i början av 1990-talet 2.210 TWh elenergi med vattenkraft (18% av världens totala elproduktion).

vattenlagen sedan den 1 januari 1999 ingår delar av vattenlagen i miljöbalken. Se miljölagstiftning

vattenreglering innebär ett mänskligt ingrepp i ett naturligt vattensystem. Det kan till exempel vara frågan om en ändring av vattennivån eller att vattenflödet i en älv leds om eller däms upp. Syftet med dessa regleringar kan vara allt från produktion av vattenkraft till utspädning av avloppsvatten.
    För alla större projekt som påverkar det naturliga vattensystemet krävs tillstånd från regeringen. För mindre regleringar kan någon av miljödomstolarna (tingsrätterna i Stockholm, Luleå/Umeå, Vänersborg, Växjö och Östersund) ge tillstånd.

ved är ett biobränsle vilket betyder att det vid förbränning inte ökar utsläppen av koldioxid. Däremot kan en dålig vedpanna – eller okunnig eldare – orsaka att vedeldningen ger stora utsläpp av skadliga kolväten.
    Detta beror i första hand på att veden förbränns dåligt på grund av för dåligt drag, det vill säga att elden inte får tillräckligt med syre.
    Utsläppen av tjära kan från vedpannor som inte är miljögodkända kan vara upp till hundra gånger större än vad som är godtagbart. I Sverige är mindre än 10% av de befintliga vedpannorna miljögodkända.

vegetabiliska oljor utvinns från växter genom pressning eller med hjälp av olika lösningsmedel. Bland de oljeväxter som är vanligast vid kommersiell framställning av vegetabiliska oljor kan nämnas oljepalm, jordnötter, sojaböna, sesam, oliver, raps och ryps.
    Svenskproducerade vegetabiliska oljor kommer i första hand från raps och ryps. Rapsoljan kan bland annat användas som drivmedel till dieselmotorer och ger då renare avgaser än dieselolja, eftersom den bundit sin andel koldioxid redan vid tillväxten. Eftersom vissa av de vegetabiliska oljorna, bland andra soja- och solrosolja, är rika på fleromättade fettsyror rekommenderas de av hälsoskäl till matlagning.

wellpapp framställs i regel av returpapper i flera skikt sammanklistrade pappersark. Minst ett av dessa skikt är vågformat.

verksamhetsstyrning är det instrument som företaget/organisationen har för att bl a styra att verksamheter som kan innebära att miljöpolicy och mål riskerar att inte uppfyllas ges speciella rutiner. Se ISO 14000

vindkraft bidrar idag med cirka 0,3 TWh till Sveriges energiförsörjning. Under 1998 sa Energimyndigheten ja till närmare 150 nya vindkraftverk och det totala antalet närmar sig därmed 400.
    Totalt inom EU har vindkraften under 1990-talet ökat i kapacitet med omkring 40%. I Danmark täcker vindkraften upp närmare 10% av det inhemska elbehovet.

vinylklorid färglös, cancerogen gas som används vid tillverkning av PVC-plast.

VOC Volatile Organic Compounds kolväten, normalt i gasform. Se flyktiga organiska ämnen

World Business Council for Sustainable Development, WBCSD, världsomspännande organisation för miljöriktigt ledarskap. http wbscd.ch

World Health Organization WHO FN-organ för den internationella hälsovården. Se Världshälsoorganisationen | http who.int

World Watch Institute en oberoende miljöorganisation, som sedan 1974 arbetat med att sprida information om miljötillståndet på jorden. Institutet utger ett stort antal böcker och tidskrifter, bland annat den årliga miljörapporten State of the World. http worldwatch.org

WWF förkortning för World Wide Fund for Nature. Se Världsnaturfonden

vågkraft att alstra elström genom vågkraft är en metod som i stort sett övergivits. Problemet var i första hand att de kraftverk som ute till havs skulle utnyttja vågornas vertikala rörelser krävde för stora investeringar och att de blev allt för sårbara när det stormade.

vägsalt används vintertid (natriumklorid NaCI) för att minska halkrisken på våra vägar. Under sommaren används vägsalt (kalciumklorid CaCI) till att binda vägdammet. Risken med dessa typer av saltning är att om salthalten blir för hög, lagras saltet i växterna, vars blad då dör.

Världshälsoorganisationen WHO som bildades 1948, är FNs organ för den internationella hälsovården. Bland annat arbetar WHO med att sammanställa sjukdomsstatistik från hela världen. http who.int

Världsnaturfonden WWF (World Wide Fund for Nature) bildades 1961 i syfte att med insamlade medel rädda hotade arter. I dag arbetar WWF betydligt bredare i sitt miljöarbete och driver bland annat en lång rad vetenskapliga fältprojekt. Som symbol använder WWF den utrotningshotade jättepandan. http wwf.se

värmeenergi utvinns bl a ur det av bergvärmen på stort djup uppvärmda grundvattnet. Se geotermisk energi

värmepump anordning med vars hjälp man kan utvinna den värme som finns naturligt lagrad i jorden, luften och vattnet. För att driva värmepumpen krävs någon form av drivenergi, i regel elenergi. Generellt ger 1 kWh närmare 4 kWh värmeenergi.

väte H, gasformigt grundämne som inte bara är det lättaste utan också det vanligaste grundämnet i universum. Jämfört med till exempel luft är vätgasen, H2, drygt 14 gånger lättare. Från miljösynpunkt är vätgasen perfekt, eftersom vattenånga är den enda avgasen som bildas när vätet förbränns. Problemet är att vätgasen är svår att lagra, eftersom den antingen måste komprimeras eller kylas i speciella tankar.

vätekraft den energi som avges när två atomkärnor smälter samman. Se fusion

vätgas färg och luktfri gas som är 14,4 gånger lättare än luft. Se väte

växthuseffekten effekt som fått sitt namn av att planeten Jorden liknas vid ett växthus. Jordatmosfären liknas vid växthusets glashölje – höljet släpper igenom ljus som omvandlas till värme. Värmen som tillförs Jorden stannar till stor del kvar innanför atmosfären på samma sätt som värme stannar kvar innanför växthusets väggar. Denna atmosfärens förmåga att förhindra värmeutstrålning tillbaka ut i rymden hör ihop med atmosfärsammansättningen.
    Så kallade växthusgaser (uppkallade efter den här effekten) bidrar till att hålla kvar värme och därmed öka temperaturen på Jorden. De värmeabsorberande växthusgaserna är främst koldioxid, klorfluorkarboner (se CFC), ozon, metangas och dikväveoxid (lustgas).
    Människan tillför genom sina aktiviteter atmosfären betydande mängder av dessa gaser och förstärker alltså växthuseffekten, vilket tycks få betydande konsekvenser. En av de mest bekanta är alltså att Jordens medeltemperatur ständigt höjs, vilket bland annat kan medföra att istäcket vid polerna minskar.
    För att åtgärda växthuseffekten menar många forskare att vi framför allt behöver minska användningen av fossila bränslen som kol och olja.

växthusgaser värmeabsorberande gaser som bidrar till och förstärker den så kallade växthuseffekten. Se växthuseffekten


© Copyright 1999 GECCO Information