kadmium grundämne, Cd, mycket giftig cancerogen tungmetall som lätt lagras i organ som njurar och lever. Kadmiumhalterna i naturen ökar, vilket gör att restriktioner kring ämnet blir än angelägnare. I dag används denna tungmetall bl a i uppladdningsbara batterier.

kadmiumbatterier oftast i kombinationen nickel-kadmiumbatterier (NiCad-batterier), används som kraftkälla i sladdlösa handverktyg, datorer, mobiltelefoner, radioapparater m fl liknande utrustningar. NiCad-batterier får i Sverige (EU) inte monteras fast utan måste kunna återlämnas separat. Se kadmium | batterier

kalhuggning/kalhygge innebär att alla träd på en viss yta inom ett skogsområde
huggs ned. Metoden har kritiserats hårt och har i sin ursprungliga form i stort sett upphört i Sverige idag.

kalkning används för att förhindra eller minska försurningen av sjöar och vattendrag samt jordbruksmark. Se försurning

katalysator
1. ämne som framkallar eller påskyndar kemisk process utan att själv förbrukas.
2. del i bilens avgassystem (se katalytisk avgasrening).

katalytisk avgasrening minskar bilars utsläpp av kolväten, kolmonoxider och kväveoxider. Katalysatorn styr förhållandet mellan föroreningarna i bilavgaser (se avgaser) så att de slår ut varandra.
    Den s k lambdasonden känner av syrehalten i avgaser som lämnar motorns cylindrar och reglerar förhållandet mellan luftmängd och bränslemängd vid insprutning i cylindrarna. Detta skapar ett exakt förhållande mellan föroreningarna i avgaserna och gör att en effektiv förbränning av dem kan ske i katalysatorn. Katalysatortekniken har bl a inneburit en drastisk sänkning av kolmonoxidhalten i avgaser. Katalytisk rening motverkar inte utsläppen av koldioxid.

kaustiksoda tidigare beteckning på natriumhydroxid, NaOH (lut eller natronlut). Se natriumhydroxid

kemikalieavfall består oftast av farliga ämnen som skall omhändertas på speciellt sätt. Se avfall

Kemikalieinspektionen/KemI statlig myndighet som ansvarar för kontroll, godkännande och registrering av kemiska ämnen och produkter. Se Begränsningslistan | Obs-listan | http kemi.se

kemikalielagen reglerar all hantering av kemiska produkter och ämnen. Lagen ingår numera i miljöbalken. Se miljölagstiftning

kemiska bekämpningsmedel industriellt framställda bekämpningsmedel typ herbicider och insekticider. Se bekämpningsmedel

kemiska produkter antalet syntetiskt framställda kemiska ämnen har ökat snabbt under efterkrigstiden och det moderna samhället är i många avseenden uppbyggt kring hantering av olika kemikalier.
    På den svenska marknaden räknar man med att mellan 500 och 1 000 nya ämnen kommer i bruk varje år. Av den totala användningen av kemiska produkter står industrin för huvudparten, ca 75%, medan jordbruk och hushåll använder den resterande delen.
    Miljöproblemet med ett kemikalieintensivt samhälle är de oklarheter som finns angående produkternas effekter på sikt. Den oundvikliga spridningen över vidsträckta områden ger konsekvenser vi inte kan överblicka , särkilt när det gäller långlivade ämnen från samhällets produktion (PCB, DDT, CFC m fl). Se systemvillkor

kemisk syreförbrukning COD (Chemical Oxygene Demand) mäter den mängd syre som fordras för att oxidera organisk substans i vatten.

klassificeringslistan kallas ofta bilagorna 5 och 6 till Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 1994:12 (senast omtryckt i KIFS 1999:3) gällande klassificering och märkning av kemiska produkter. Bilagorna omfattar bindande hälso- och miljöklassificeringar för närmare 2.300 ämnen. http kemi.se

klimatförändring variationer i klimatet kan förekomma lokalt eller globalt under kortare eller längre tidperioder och kan ha naturliga orsaker. Men mänskliga aktiviteter under främst det senaste århundradet anses allmänt ha föranlett betydande negativa förändringar. Avverkning av stora skogsområden och människans bidrag till växthuseffekten bedöms av många forskare som orsaker till pågående klimatförändringar.

klimatkonventionen är en av de konventioner som fastställdes vid Riokonferensen 1992. Se konventionen om klimatförändringar

klor
1. giftigt, vid rumstemperatur gasformigt grundämne. Klor är mycket reaktivt och förekommer därför i naturen oftast i jonform som klorider. Industriellt framställs klor storskaligt genom elektrolys och har stor betydelse för den kemiska industrin. Eftersom organiska klorföreningar inte omsätts av organismer så bryts de inte lätt ner. Därför utgör de en påtaglig miljöfara genom den oundvikliga spridningen i naturen via mänskliga aktiviteter.
2. grundämne, Cl, giftig gas med stickande lukt. Blekmedel vid framställning av pappersmassa. Industriell klorblekning förekommer inte i Sverige idag.

klorfritt papper genom metoderna ECF, Elemental Chlorine Free, och TCF, Totally Chlorine Free, kan man idag tillverka och bleka pappersmassa utan hjälp av klorgas respektive utan hjälp av vare sig klorgas eller andra klorföreningar. Massaproducenterna medger att endast TFE-metoden är helt klorfri, men hävdar att det inte finns någon miljömässig skillnad mellan de båda metoderna.

Klorin omstritt rengöringsmedel, som innehåller klor. Tillverkaren hävdar med stöd av en undersökning av IVL, att endast en mycket liten del av den natriumhypoklorit som ingår i produkten omvandlas till organiska föreningar i kontakten med (avlopps)vatten och att dessa är helt ofarliga. Många affärer, varuhus och butikskedjor har tagit bort Klorin ur sitt varusortiment.

klorvätesyra/saltsyra bildas bland annat vid förbränning av till exempel hushållsavfall och PVC-plaster. Den oorganiska syran är en av de vanligaste industrikemikalierna. Starkt bidragande till försurning av mark och sjöar.

knappcell litet batteri, ofta innehållande kadmium och kvicksilver. Idag finns många batterier av knappcellstyp som är fria från tungmetaller.

koks bränsle framställt vid exempelvis gasverk genom torrdestillation av stenkol. Använd som reduktionsmedel i masugnar.

koksalt natriumklorid, NaCl, används för att förhindra isbildning på till exempel trottoarer, gator och vägar. Kan leda till förhöjda salthalter i närliggande mark och skada växtligheten.

kol icke metalliskt grundämne, C, som ingår i alla levande celler. Fossilt bränsle i form av stenkol och brunkol, som innehåller en mängd skadliga ämnen som frigörs i samband med förbränning. Eldning med kol medför stora utsläpp av koldioxid och kväveoxider.
    Tillgänglig reningsteknik kan rena rökgaserna till samma nivåer som vid oljeförbränning.

koldioxid färglöst, i rumstemperatur gasformigt ämne. Löst i vatten kallas det kolsyra. Koldioxid är slutprodukt vid all oxidation av kol och kolföreningar med luft eller syre, t ex vid förbränning av kol och petroleum i luft och vid förmultning. Koldioxid tas upp av växter vid fotosyntes. Halten i atmosfären ökar med ca 0,4% årligen genom människans aktiviteter, särskilt förbränningen av fossila bränslen. Växternas fotosyntes kan alltså inte ta hand om all koldioxid som produceras. Denna ökning befaras få klimateffekter som till exempel temperaturhöjning. Se växthuseffekten

koldioxidskatt miljöavgift som tillkommit för att påverka användare av fossila bränslen att på olika sätt reducera utsläppen av koldioxid.

kolmonoxid eller koloxid; giftig, brännbar gas utan färg, lukt och smak. Kolmonoxid bildas vid ofullständig förbränning av kolföreningar. Gasen finns i naturgas, brandrök och avgaser från fordon. Se katalytisk avgasrening

kolväten kemiska föreningar som bara innehåller kol och väte. Den främsta källan är petroleum. Se avgaser

komposit består av en blandning av flera olika ämnen. Kompositmaterial är rent generellt svåra att återvinna, eftersom ämnena är svåra att separera från varandra.

kompostering av människan organiserad biologisk nedbrytning av organiskt material, främst trädgårds- och köksavfall. Vid nedbrytningen bildas koldioxid och vatten samt näringsrik kompost, som kan användas som gödsel. Viktigt för en lyckad kompostering är tillgången till syre (kan åstadkommas genom omrörning/luftning) och att olika material blandas. Genom konsekvent kompostering kan avfallet från ett hushåll minska till hälften.

koncessionsnämnden numera avskaffad myndighet med uppgiften att svara för tillståndsprövning och tillsyn gällande tillståndspliktiga verksamheter. Uppgiften ligger idag på särskilda miljödomstolar. Se miljödomstol

kondenskraftverk anläggning för produktion av elenergi med hjälp av turbiner som drivs med vattenånga. Bränslet kan utgöras av gas, uran eller olja. Släpper ut spillvärme till omgivningen genom kyltorn eller kylvatten.

konstgödsel oorganiskt medel för gödsling som framställs industriellt. Se gödning/gödsel

konsumentforum konsumentorganisation med inriktning på livsmedel utan gifter.

kontaminera förorena eller smitta ner.

konventionen om biologisk mångfald antogs vid Riokonferensen 1992 och avser skydd för den biologiska mångfalden i alla områden, som används för jordbruk, skogsbruk och fiske.

konventionen om klimatförändringar fastställdes vid Riokonferensen 1992 och innebär bland annat att de totala koldioxidutsläppen i världen till år 2005 skall ha stabiliserats på 1990 års nivå.

koppar grundämne, Cu, metall med god ledningsförmåga och hög korrosionsbeständighet. Koppar är giftigt och kan komma att påverka till exempel dricksvattnet genom att koppar i vattenledningsrören löses ut. Utsläpp av koppar till luft och vatten kommer huvudsakligen från järn-, stål- och verkstadsindustrin samt från metallverk och gruvor.

korrosion kemisk frätning förorsakad av fuktig luft, gaser, syror och vätskor. Korrosion är ett betydande miljömässigt och ekonomiskt problem. Vattenledningar, oljecisterner och behållare med kemiska ämnen samt byggnader och kulturföremål av sand och kalksten påverkas, vilket innebär risk för skador på miljön samtidigt som behovet av underhåll och reparationer innebär höga kostnader.

kraftvärmeverk anläggning för produktion av såväl elenergi som värme. Bränslet kan utgöras av fossila bränslen, biobränslen eller avfall.

KRAV kontrollföreningen för ekologisk odling. Se miljömärkning | http krav.se

kravspecifikation miljöledningsstandarden ISO 14001 innehåller en kravspecifikation som omfattar de krav som måste uppfyllas för certifiering. Se avsnittet ISO 14000-serien

kreosot är ett komplext och giftigt ämne som används för impregnering av träprodukter.
    Ämnet är upptaget på Kemikalieinspektionens begränsningslista och användningen är starkt reglerad. Kreosot är också cancerframkallande (cancerogent) och kan framkalla kraftiga hudirritationer vid direktkontakt.

kretslopp naturens eget kretslopp är en sluten kedja som bygger på fotosyntesen, att växter förmår omvandla solljus till kemisk energi i form av näringsämnen. På denna energi/näring livnär sig sedan djur i flera led – växtätare och i nästa led rovdjur. När djur och växter dör innehåller resterna av dem energi som livnär nedbrytare som svampar och bakterier, men även maskar och andra djur. Nedbrytningen frigör den bundna energin så att den på nytt kan tas upp av nya växter. På så sätt beskriver naturen en ekologisk rundgång, ett kretslopp. Ibland vidgas begreppet till att innefatta även vattnets kretslopp.

kretsloppsprincipen att hushålla med naturresurser och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Se kretslopp | kretsloppssamhället

kretsloppspropositionen den svenska regeringens proposition (1992/93:180) avseende den yttre miljön. Propositionen ligger till grund för den svenska miljöpolitiken och dess övergripande mål är att ”vad som utvinnes ur naturen ska på ett uthålligt sätt kunna användas, återanvändas, återvinnas eller slutligt omhändertas med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas”.

kretsloppssamhället bygger på kretsloppsprincipen, vilket innebär att de resurser som utvinns ur naturen skall återanvändas, återvinnas eller slutgiltigt tas om hand utan att naturen skadas. Förbrukningen av icke förnybara resurser skall minimeras. Se varaktigt hållbar utveckling | systemvillkor

kritisk belastningsgräns gräns för vad naturen tål av förorenande nedfall eller utsläpp. Överskridande av gränsen kan ge oåterkalleliga förändringar. Gränsen bestäms utifrån naturvetenskapliga grunder och varierar med lokala förhållanden, jordarter och växtlighet. Vanligt förekommande engelskt uttryck är critical load.

krom grundämne, Cr, används för till exempel förkromning av järn och garvning av läder och ingår i bland annat rostfritt stål och vissa tvättmedel. Utsläpp sker vid metallbearbetning och svetsning.

kvalitetssystem används av ett företag för att säkerställa att kundernas krav på dess produkter uppfylls – håller rätt kvalitet. ISO 9000-serien innehåller standarder för kvalitetssystem på samma sätt som ISO 14000-serien innehåller standarder på miljöområdet. Se avsnittet ISO 14000-serien

kvicksilver Hg, flytande metalliskt grundämne, en giftig tungmetall som inte bryts ner i naturen och som binds i muskler och nervsystem. Kvicksilver läcker ut i naturen bl a från sopförbränningsanläggningar, industrier, batterier, termometrar och lysrör.

kvicksilverbatterier är genom sitt kvicksilverinnehåll olämpliga och skall i Sverige enligt en överenskommelse mellan staten, tillverkare och handeln vara helt borta år 2000.

kvicksilvertermometer är i Sverige helt förbjudan sedan 1993.

kväve grundämne, N, är ett viktigt gödningsämne och så gott som alla organismer behöver kväve. Vid förbränning bildas kväveoxider (NOx) som kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2). Dessa omvandlas i luften till salpetersyra som finns i så kallat surt regn. Tillsammans med svaveloxider tillhör kväveoxiderna de allvarligaste luftföroreningarna. Mindre kväveoxider uppnås genom minskad användning av fossila bränslen och genom att förbränningen görs effektivare. Se försurning

kvävedioxid bildas genom oxidation av kväveoxid. Se kväve

kväveoxider bildas vanligen när salpetersyra verkar oxiderande på bl a koppar. Se kväve

kväveoxidavgift betalas sedan 1992 av större värmeanläggningar. Se miljöavgift

kylvatten används för att kyla någon fas av en produktionsprocess. Kondenskraftverk använder stora mängder kylvatten. Överskottsvärme från olika processers kylvatten kan ibland utnyttjas till lokal uppvärmning eller fjärrvärme.

Kyotoprotokollet världens första klimatavtal med lagligt bindande åtaganden, tillkom i december 1997. Avtalet avser begränsning av utsläpp av sex växthusgaser – koldioxid, metan, dikväveoxid, hydrofluorkarboner (HFC), perfluorkarboner (PFC) och svavelhexafluorid. Den genomsnittliga minskningen är satt till drygt 5 procent fram till någon gång mellan år 2008 och 2012 med utgångspunkt från 1990 års nivå.
  Protokollet måste dock först godkännas av minst 55 av de 160 länder som undertecknat det. Därtill måste dessa länder stå för minst 55 procent av världens samlade koldioxidutsläpp 1990. Risken finns att protokollet faller på det motstånd som finns i USA, eftersom landet står för nästan en fjärdedel av de totala utsläppen av koldioxid.

källsortering avfallsuppdelning i olika material – för att underlätta vidareanvändning – som sker från början (vid källan) till skillnad från vad som sker vid central sortering.

kärnavfall radioaktivt avfall från kärnkraftverk. Viss medicinsk och industriell verksamhet ger också upphov till radioaktivt avfall. Kärnavfallet indelas i tre kategorier:
1. lågaktivt – exempel: utslitna overaller, trasor, gamla verktyg; kan hanteras utan strålskärmning.
2. medelaktivt – exempel: filtermassor för rening av reaktorvatten, utbytta ventiler; viss strålskärmning behövs vid hantering.
3. högaktivt – exempel: huvudsakligen använt bränsle från kärnkraftverkens reaktorer; starkt radioaktivt och utvecklar stora mängder värme. Måste under mycket lång tid – några årtionden – strålskärmas och avkylas i vattenbassänger, innan det kan föras till så kallat djupförvar. Se Svensk Kärnbränslehantering AB

kärnbränsle material som kan avge kärnenergi i en reaktor. Råvaran är uran som utvinns ur uranmalm. Malmbrytningen ger upphov till stora ingrepp i naturen och leder till väldiga mängder radioaktivt slagg.

Kärnbränslenämnden statligt organ med uppgift att kontrollera kärnkraftsföretagens hantering av uttjänt kärnbränsle och den framtida rivningen av kärnkraftverk.

kärnkraft vanligen beteckning på användningen av kärnenergi.

kärnkraftverk anläggning för produktion av energi för tekniskt bruk. Kärnbränslet är baserat på uran.

Kärnkraftsinspektionen statlig myndighet med uppgift att i första hand övervaka säkerheten vid kärnkraftverken.

köldmedel ämnen för borttransport av värme i olika typer av kylsystem.


© Copyright 1999 GECCO Information