Faktor 4 Se Faktor 10

Faktor 10 är ett uttryck för ett generellt mål att minska användningen av energi och andra resurser. Endast 10% av dagens energianvändning och resursförbrukning får på sikt tas i anspråk för motsvarande produktion. Omvänt kan man säga att med dagens resursutnyttjande måste man i framtiden producera 10 gånger fler produkter.
    Faktor 4 är ett begrepp med motsvarande innebörd, som av många ses som ett första steg på vägen mot Faktor 10. Se dematerialsering

Falken Naturskyddsföreningens miljömärke Bra Miljöval. Se Bra Miljöval | miljömärkning | avsnittet Miljömärkning

farligt avfall innehåller miljöfarliga ämnen från såväl industri/jordbruk som från hushåll. Hantering av farligt avfall är lagstadgad i i-länderna. När det gäller hushållen finns olika typer av insamlingssystem för t ex batterier, läkemedel och kemikalier. Se avfall

farligt gods omfattar främst miljöfarliga kemikalier samt oljor som vid transportolyckor kan skada människor eller påverka miljön.

fast avfall fysiskt fasta restprodukter av t ex trä, plast, metall och textilier; motsats: flytande avfall. Se avfall

FAUNA är DAGABs märkning av dess sortiment av miljöanpassade produkter.

fenol hydroxibensen, C6H5OH, utgångsämne vid framställning av t ex färgämnen, plaster och rengöringsmedel.

finansiell miljöinformation ett företags eller en organisations beskrivning av de ekonomiska aspekterna på dess miljöarbete. Årsredovisningslagen (ÅRL) kräver fr o m 1 januari 1999 viss miljöinformation i förvaltningsberättelsen från företag som enligt miljöbalken är tillstånds- eller anmälningspliktiga.

fission kärnklyvning, kärnreaktion för produktion av energi.

fjällnära skogar stora orörda skogsområden där många olika arter är starkt hotade på grund av den skogsavverkning som pågår. Nyplanteringar är inte alltid framgångsrika på grund av det stränga klimatet och många menar att nästan all avverkning i dessa områden borde förbjudas.

fjärrvärme produceras i stora centrala anläggningar och distribueras till företag och hushåll genom rörledningssystem. Systemet innebär hög effektivitet vad gäller bränslen och avgasrening.

flamskyddsmedel kemiska medel som förhindrar eller fördröjer en uppkommen flamma hos brännbart material som textilier och plastprodukter. Medlen används av brandsäkerhetsskäl, i vissa länder för att uppfylla lagkrav. Från miljösynpunkt är bromerade flamskyddsmedel det största problemet. De är stabila och långlivade, och halterna av dessa ökar i naturen. Se bromerade flamskyddsmedel

flis ved som sönderdelats med så kallad flishugg. Används t ex för tillverkning av skivor och som bränsle. Råvaran är främst skogsavfall och särskilda energiskogar. Se energiskog

fluorplast plast baserad på fluor. God elektrisk isolationsförmåga, låg friktion och låg benägenhet att klibba. Används under namnet Teflon som beläggning i kokkärl och stekpannor.

flyg är vårt mest miljöbelastande transportmedel. Av de kommersiella transporterna i Sverige svarar flyget för ca 5%. Se transporter

flyktiga organiska ämnen VOC (Volatile Organic Compounds). Grupp av kolväten, normalt i gasform. De största utsläppen kommer från vägtrafik, målning, lackering, förbränning och industriella processer. T ex metan och CFC är flyktiga kolväten.

flödesanalys görs med hjälp av en schematisk översikt över en process där insatserna av t ex material, ämnen och energi kan följas genom processens olika faser.

flödesenergi innebär att sol, vind och vatten används för att direkt utvinna energi t ex i solceller (elektricitet), solfångare (värme), vatten- och vindkraftverk (elektricitet). Energikällan tillhandahåller alltså ett ständigt flöde, oavsett om det används eller ej. Se energikällor

formaldehyd färglös gas med stickande lukt. Starkt slemhinneretande och sannolikt cancerogen. Formaldehyd används vid plastframställning och löst i vatten (formalin) även som bl a desinfektion, insekticid och som komponent i framkallare.

Forest Stewardship Council Se FSC

fosfat salt eller ester av fosforsyra. Används i tvättmedel (smutslösande) och gödsel. Bidrar starkt till övergödningen (eutrofiering) av hav, sjöar och vattendrag.

fosfor grundämne, P, som ingår bl a i fosfater. Se fosfat

fossila bränslen organiska kol- och väteföreningar i sediment eller sedimenterad berggrund. Fossila bränslen utvinns ur jordskorpan; ursprungligen består de av djur- och växtrester som efter årmiljoner omvandlats till kol, olja, torv (ett förstadium till stenkol) eller naturgas. Fossila bränslen är en ändlig resurs eftersom nybildningen är så långsam. I dag är vårt samhällssystem mycket beroende av fossila bränslen, vilket tydligt manifesterades under den s k oljekrisen 1974. Förbränning av dessa bränslen står också för en av de allvarligaste miljöbelastningarna i form av spridning av skadliga ämnen (se avgaser) samt dess bidrag till den temperaturhöjande växthuseffekten. Jfr biobränsle. En övergång från fossila bränslen till andra energislag anses av många forskare vara en av de centrala åtgärderna för övergången till ett kretsloppssamhälle.

fotosyntes process där växter (och fototrofa bakterier) omvandlar ljus till kemiskt bunden energi. Växterna omvandlar energi från solljus, med hjälp av vatten och koldioxid, till organiskt material (glukos) och syrgas. Fotosyntesprocessen är nödvändig för livet på jorden både genom de organiska föreningar och det fria syre som bildas. Processen är viktig också för jordens klimat genom att koldioxid avlägsnas ur atmosfären. Därmed minskas växthuseffekten och temperaturen blir lägre än vad den annars hade blivit. Följden av detta är att växterna kan sägas vara naturens grundläggande skapande kraft, och fotosyntesen utgör basen för det ekologiska kretsloppet.

fragmenteringsanläggning omhändertar skrot för sönderdelning och sortering. Underlättar borttagning av plastdetaljer, som tidigare togs bort genom förbränning med stora utsläpp av bl a klorföreningar som följd.

fraktion bestämd del av restprodukter vid källsortering i olika typer av material t ex glas, plast, metall, papper, trä och farligt avfall. Se källsortering

freoner eg handelsnamn på vissa klorfluorkarboner, CFC, (fullständigt halogenerade klorfluorväten). Se CFC

fristående miljöredovisning en från företagets finansiella årsredovisning separat utgiven handling. Se miljöredovisning

FSC Forest Stewardship Council internationell organisation, bildad 1993 i Toronto av främst intressenter inom skogsnäringen, certifieringsorgan, WWF och andra miljöorganisationer. FSC har tagit fram riktlinjer och kriterier för certifiering – enligt nationella standarder – av skogsbruk i syfte att skapa en uthållig hantering av världens skogar. En standard anpassad för svenska förhållanden godkändes av FSC i januari 1998. http fscus.org

ftalater ftalsyraestrar används som mjukgörare i plaster och som insekticider (insektsdödande ämne). Se bekämpningsmedel

fungicid svampbekämpningsmedel. Se bekämpningsmedel

fusion sammansmältning av två lätta atomkärnor till en tyngre i en kärnreaktion som därvid avger energi. I dagligt tal vätekraft. Se energikällor

Fältbiologerna Sveriges Fältbiologiska Ungdomsförening, SFU, är en sedan 1947 fristående ungdomsförening ansluten till Naturskyddsföreningen. http faltbiologerna.se

färg pigmenterat, täckande lackmaterial, se lack. För färgämnen i mat, se livsmedelstillsats.

färjetrafik innebär stor miljöpåverkan på bl a innerskärgårdens stränder och marina liv. Tack vare att allt fler färjor förses med katalysator har dock utsläppen minskat. Se transporter

förbränning med energiutvinning används som alternativ till materialåtervinning då avfall inte kan eller lönar sig att återvinna på annat sätt. Den utvunna energin används exempelvis för att ersätta fossila bränslen i fjärrvärmesystem.

förbränningsanläggning används för att efter källsortering bränna sådant avfall som inte kan återvinnas på annat sätt eller som måste förstöras (riskavfall).

förebygga förorening allt miljöarbete går i första hand ut på att förhindra att föroreningar över huvud taget uppstår. Att förebygga föroreningar är ett centralt krav i miljöledningsstandarden ISO 14001. Se avsnittet ISO 14000-serien

förnybar/förnyelsebar innebär att råvaran till en produkt är baserad på naturresurser som kan förnyas inom rimligt överskådlig tid. Trä är exempel på en sådan råvara, som ingår i det naturliga kretsloppet och som genom återplantering antingen kan förnyas i ett relativt kort tidsperspektiv (energiskog 2–5 år) eller inte behöver tas i anspråk förrän efter normal tillväxttid (virkesuttaget är i balans med tillväxten). Virkesuttaget t ex i Sverige uppgår till endast 70% av tillväxten.

förorenaren-betalar-principen innebär att den som förorsakar (skadlig) miljöpåverkan ska bära såväl skadekostnader som åtgärdskostnader som följer av denna. (eng. Polluter Pays Principle, PPP)

förpackningar är underkastade ett lagstadgat producentansvar, vilket innebär att importörer och tillverkare måste återta och återvinna dem. Därför bildades 1994 det så kallade REPA-registret, som för finansiering av verksamheten tar ut avgifter från de anslutna företagen. Pengarna går till fem materialbolag som handhar insamling och återvinning; Svensk GlasÅtervinning AB, RWA Returwell AB, Svensk Kartongåtervinning AB, MetallKretsen AB och Plastkretsen AB.

försiktighetsprincipen innebär att man i något sammanhang förbjuder eller avstår från användandet av ett visst ämne, en produkt eller viss verksamhet av miljöskäl, även om det saknas fullödiga vetenskapliga bevis för att ämnet, produkten eller verksamheten skulle leda till skadliga effekter (eng Precautionary Principle).

försurning kemisk förändring av miljön som innebär att vätejoner tillförs ett system i högre takt än de förs bort eller neutraliseras, vilket gör att systemets surhetsgrad ökar (pH-värdet sjunker). Försurningen är en process som varit ihållande och som förvärrats alltsedan industrialismens början. Svavel- och kväveföreningar frigörs vid främst förbränning av fossila bränslen, men även i viss mån vid metallbearbetning och gödselhantering, och bildar det sura nedfallet som innehåller svavelsyra och salpetersyra i samband med nederbörd.
    De skadliga effekterna av den här processen är dels att mark och vatten försuras så att förutsättningarna för biologiskt liv försämras eller förändras (t ex reduceras en sjös fiskfauna fort vid sjunkande pH), dels att monument och byggnader riskerar att snabbt förstöras, särskilt om de är gjorda av kalksten eller av oskyddad metall.


© Copyright 1999 GECCO Information