EBRD European Bank for Reconstruction and Development är en multinationell finansiell institution, som har som syfte att stödja länder i Central- och Östeuropa att utveckla marknadsekonomiska samhällssystem. Samtliga EBDRs aktiviteter skall stimulera till hållbar utveckling. http ebrd.com

EC-CFE European Commission General Consultative Forum on the Environment.

ECF-metoden (Elemental Chlorine-Free) avser blekning av pappersmassa med hjälp av syrgas, väteperoxid och klordioxid men utan klorgas.

Ecolabel EUs miljömärke (EU-blomman). Se miljömärkning http ecosite.co.uk/eef/ecolabel.htm

EEA, European Environment Agency är sedan 1993 EUs organ för utarbetande, kontroll och distribution av relevant strategisk information till skydd och förbättring av miljön i Europa. Informationen skall tillförsäkra medlemsländerna möjligheter att vidtaga rätt miljöåtgärder, bedöma resultatet av sina insatser och offentligt redovisa respektive lands miljösituation. EEA har sitt säte i Köpenhamn. http eea.e u.int

EEB, European Environmental Bureau är en gemensam oberoende organsiation för 130 miljöorganisationer i 24 europeiska länder. http eeb.org

egendeklaration är en försäkran av ett företag eller organisation att man, vad gäller miljöarbetet, uppfyller kraven i t ex ISO 14001 utan att ha erhållit en formell certifiering.

ekoby mindre, sammanhållet och bebyggt område t ex stadsdel eller mindre samhälle, som i hög grad bygger på miljöanpassning och ekologiska principer. Liten energianvändning baserad på biobränslen och andra förnybara källor samt återanvändning och återvinning (källsortering) är några basprinciper.

ekokommun är ett samhälle där såväl kommunorganisationen som kommuninnevånarna bl a har ett gemensamt kretsloppstänkande. Se gröna kommuner

ekologi läran om samspelet mellan levande organismer och omgivningen. Uttrycket myntades av den tyske vetenskapsmannen Ernst Haeckel år 1869. Fram till 1950-talet studerade ekologer huvudsakligen enskilda arters ekologi. Men genom teorin om ekosystem skapades underlag för tvärvetenskapliga studier av ekosystemtyper som tundra, barrskog osv. Humanekologi behandlar människans relation till naturen och de ekologiska systemen.

ekologisk odling ett alternativ till odlingar som tillåter t ex kemiska bekämpningsmedel. Se ekologiskt jordbruk

ekologiskt jordbruk odling utan lättlösliga handelsgödselmedel och kemiska bekämpningsmedel. I Sverige finns regler för detta formulerade av KRAV, Kontrollföreningen för ekologisk odling.

ekologism de politiska idéer och den rörelse som kräver omorganisation av samhällssystemet i syfte att uppnå en ekologisk balans/samklang mellan människan och naturen, i kontrast till industrisamhällets strävan efter en traditionellt definierad ekonomisk tillväxt (som inte tagit hänsyn till ekologisk balans).

ekosystem ett stycke natur som inbegriper de där levande växterna och djuren och den fysiska miljö de lever i. Avgränsningen mellan ett ekosystem och ett annat är inte skarp, och storlekarna varierar: de sträcker sig från att hela jorden betraktas som ett ekosystem ner till mikrobiella system i millimeterskala. Man skiljer på landekosystem och akvatiska ekosystem.
    Viktiga relationer i ekosystem är dem mellan solljus (energiflöde), gröna växter (primärproducenter), växtätande djur (primärkonsumenter) och rovdjur (sekundärkonsumenter) samt nedbrytningsorganismer (destruenter).

elanvändning elförbrukningen i Sverige var vid mitten av 1990-talet cirka 148 terrawattimmar. Se energianvändning

elbil använder elektrisk energi för framdrift. För vägfordon fanns eldrift redan i slutet av 1800-talet, men ersattes av förbränningsmotorer utom i fråga om specialfordon av olika slag (främst spårvagnar, trådbussar, traktorer, truckar etc.). Av miljöskäl har tekniken åter blivit intressant, men aktionsradien för en elbil bestäms av batteriets kapacitet. Det ofördelaktiga förhållandet mellan batteriets vikt och dess energilagringsförmåga (jämfört med samma förhållande hos t ex bensin) gör därför användningen av elbilar för närvarande ganska begränsad.

elektromagnetisk strålning i form av radiofrekvent strålning (våglängder över 1 mm) från t ex bildskärmar bedöms kunna ha biologiska effekter och forskning på området pågår.
    Ultraviolett (UV)-strålning ger främst hudskador och infraröd (IR)-strålning skadar ögats linser. Joniserande strålning (våglängder under 180 nm) innebär betydande skaderisker.

elektronikskrot består av t ex kasserade datorer, (mobil)telefoner, TV-apparater, videobandspelare och kopiatorer. Innehåller ofta skadliga komponenter och ämnen som kvicksilver, kadmium, koppar och bly. Höljen och kretskort innehåller bromerade flamskyddsmedel som kan frigöras vid förbränning eller urlakas vid deponering. Viss elektronik innehåller även värdefulla metaller som guld, silver och platina.
    Företag som importerar, tillverkar och/eller säljer den här typen av utrustningar har ett lagstadgat producentansvar för återtagning och återvinning.

eloff för märkning av eleffektiva och strömsnåla produkter. Se miljömärkning

EMAS Eco Management and Audit Scheme är EUs förordning om frivillig miljöstyrning och miljörevision i industrin, i Sverige i kraft från april 1995. I företagets eller organisationens miljöstyrningssystem skall ingå miljöpolicy, miljöutredning, miljörevision och miljöredovisning. Miljöredovisning och miljöstyrningssystem skall granskas av en ackrediterad miljökontrollant (i Sverige ackrediterar det statliga organet SWEDAC). Godkännande och registrering av en anläggning ger rätten att under särskilda förutsättningar använda sig av EMAS-märket tillsammans med en s k deltagarförsäkran. Miljöredovisningen skall regelmässigt och på lämpligt sätt spridas till allmänheten.

emission utsläpp av energi eller ämnen. Se avgaser

energianvändning utgör ett grovt mått på i vilken takt jordens resurser förbrukas och emissioner släpps ut i den omgivande miljön. Världens energianvändning är koncentrerad till de utvecklade länderna – de står för två tredjedelar av användningen trots att de bara omfattar en fjärdedel av befolkningen. Den enkla slutsatsen av detta är att om majoriteten av jordens befolkning anammar samma livsstil som de industrialiserade länderna, kommer planeten Jorden inte att orka med det.

energibalans
1. betecknar förhållandet mellan en viss mängd av en produkt och den energiresurs som krävs för att tillverka denna mängd. T ex kostar 1 kilo handelsgödsel ungefär 1,5 liter olja att framställa.
2. den ackumulerade användningen av energi under en produkts totala livscykel; råvaror + produktion + användande + sluthantering. Se miljöbalans

energigrödor odlade växter som har stort energiinnehåll t ex säd, potatis och sockerbetor. Många av dem kan utgöra basvara för metanol, etanol och metan. Oljeväxter som raps och solrosor kan användas för tillverkning vegetabiliska oljor för energianvändning.
    Gemensamt för alla energigrödor är att de vid förbränning inte bidrar till växthuseffekten, genom att den koldioxid som bildas tas upp av nyplanterade energigrödor.

energikällor samhällets energiförsörjning kan indelas i utvinning av primärenergi, t ex råolja eller uranmalm, som omvandlas till transporterbara energibärare, t ex bensin eller elektricitet, som omvandlas vidare till energitjänster, t ex drift av ett fordon eller belysning.
    Fossila bränslen står för större delen av världens energitillförsel, men de har uppenbara negativa miljöeffekter, bl a i form av spridning av skadliga ämnen (se avgaser). Också kärnkraften, som står för lite mer än 5% av världens primärenergi, orsakar miljöproblem främst genom risker för strålningsutsläpp och den problematiska hanteringen av livsfarliga avfallsprodukter. Solenergi, vindkraft och ibland även bioenergi och vattenkraft räknas till alternativa energikällor, vilka av många förespråkas på grund av de fossila bränslenas och kärnkraftens skadeverkningar. Men alternativen har ännu ekonomiska begränsningar – så på kort och mellanlång sikt är sannolikt den viktigaste åtgärden för att begränsa de negativa miljöeffekterna en effektivare, sparsammare energianvändning. På längre sikt måste målet vara att utveckla system som bygger på förnybara energikällor.

Energimyndigheten Statens energimyndighet är central förvaltningsmyndighet för frågor om användning och tillförsel av energi. Energimyndigheten arbetar för ett kostnadseffektivt och miljöanpassat energisystem. http stem.se

energiproduktion utvinning och omvandling av primärenergi för slutlig användning.Se energianvändning

energirevision avser en jämförelse av utfallets överensstämmelse med uppställda mål. Se miljörevision

energiskog vedartad gröda som odlas för energianvändning och i Sverige huvudsakligen baseras på odling av snabbväxande arter (skördas med 2–5 års intervaller) som pil, poppel och al. Se energigrödor

energiutvinning utvinning av energi (värme) i samband med förbränning av exempelvis avfall.

energiåtervinning användning av avfall eller restprodukter för produktion av energi i olika former.

engångsmaterial (engångsartiklar) används i bruksartiklar som normalt inte återanvänds utan blir till (återvinningsbart) avfall, t ex glasflaskor, pappers/plastbägare, pappers/plastkassar, förpackningar/förpackningsmaterial. Bidrar med betydande volymer till det s k sopberget.
    Vissa engångsartiklar som t ex tonerkasetter återtas idag av tillverkaren för återanvändning.

EMS Environmental Management System, miljölednings- eller miljöstyrningssystem. Se miljöledningssystem

enzymer finns såväl naturliga som konstgjorda och deras egenskaper utnyttjas för att möjliggöra, eller accelerera, kemiska reaktioner utan att de själva förbrukas (katalysatorer). Ingår bl a i tvättmedel för att lösa upp fläckar av äggviteämnen.

EPE, European Partners for the Environment är en organisation där stora och små företag, fackföreningsrörelsen, myndigheter, institutioner, oberoende miljö- och andra organisationer är representerade. EPE vill vara ett forum för diskussion och erfarenhetsutbyte på miljöområdet och bidra till att skapa dialoger och allianser. http epe.be

EPI Environmental Performance Indicator Se miljöprestandaindikatorer

erosion bortnötning av jordytan genom påverkan av vatten, is eller vind. Icke naturlig och skadlig erosion uppstår genom t ex kalhuggning, alltför intensiv odling, avverkning av regnskog samt svedjebruk (skogsmark som röjs, bränns och därefter besås i askan).

etanol den mest kända av alla alkoholer; framställs antingen biologiskt genom t ex jäsning eller syntetiskt. Användningen av etanol sträcker sig från konsumtion pga dess berusningsegenskaper till allehanda industriella tillämpningar samt, än så länge i mindre skala, som motorbränsle. Brasilien är ett föregångsland på detta område – 1994 fanns där mer än en miljon etanoldrivna bilar. Se biobränslen

eten etylen, C2H4, färglös gas med svag eterlukt. Ingår i t ex lysgas och naturgas. Viktig basprodukt för petrokemisk industri. Utsläpp av eten sker främst genom biltrafiken och industrier. Används även för att påskynda mognaden av frukt.

EU den europeiska gemenskapen har sin grund i det så kallade Rom-fördraget (1957) som omfattade länderna Tyskland (dåvarande Västtyskland), Frankrike, Italien, Holland, Belgien och Luxemburg. Gemenskapen består idag av femton länder inklusive Sverige (1995). Miljöfrågor hanteras enligt vissa artiklar i grundfördraget samt i fortlöpande miljöhandlingsprogram; främst syftande till enhetliga regler för samtliga medlemsländer. Undantag finns i den så kallade miljögarantin, som skall tillåta ett land att ha strängare miljöregler än övriga. Garantin har emellertid föranlett tolkningssvårigheter och vissa stridigheter om dess egentliga innebörd. http europa.eu.int/index-sv.htm

EU-blomman EU-Ecolabel är EUs symbol för miljömärkning. Se även avsnittet Miljömärkning.

European Environment Agency Se EEA

European Environmental Bureau Se EEB

European Partners for the Environment
Se EPE

eutrofiering övergödning av sjöar och vattendrag genom utsläpp/nedfall av främst kväve och fosfor.

exergi del av energin som kan nyttiggöras i form av t ex värme eller el, energins kvalitet och förmåga att uträtta arbete.

exponering innebär att någon (person) eller något (djur, växtlighet eller övrig natur) blir utsatt för ett ämne t ex radioaktiv strålning.

extern granskning/revision kontroll utförs av extern (certifierad) miljörevisor. Se miljörevision


© Copyright 1999 GECCO Information