baklängesfabrik tillverkar nya produkter med gamla produkter som huvudsakliga insats och med ett minimum av jungfruliga råvaror. En av förutsättningarna för detta är att framtidens produkter designas, bland annat genom materialval, för att kunna användas i baklängesfabrikerna. I så fall kan ett ton producerade produkter i vanliga framlängesfabriker i bästa fall dyka upp som ett ton råvaror i baklängesfabrikerna.

ballast/barlast har miljömässig betydelse i samband med att t ex en oljetanker för fortsatt sjövärdighet fyller tomma tankar med vatten. Detta vatten blandas då med olja från tidigare last och vid rengöring av tankarna till havs följer oljan med ut och åstadkommer föroreningar.

basisk eller alkalisk. Avser en lösning med ett pH-värde som är högre än 7. Se alkalisk

BAT Best Available Technic, engelska för bästa tillgängliga teknik. Se bästa tillgängliga teknik

batterier en stor mängd typer av batterier innehåller kvicksilver och även om halten kvicksilver och kadmium i Sverige är lagmässigt begränsad, är det totalt sett mycket kvicksilver som på olika vägar hamnar i naturen. Från och med år 2000 är alla kvicksilverbatterier förbjudna. Kvicksilverbatterier kan idag med fördel ersättas med brunstensbatterier och alkaliska batterier.
    Sedan 1995 är det också förbjudet att sälja produkter med fasta kadmiumbatterier.
    Denna typ av batteri ersätts i allt större utsträckning med metallhybridbatterier i t ex mobiltelefoner och datorer. Samtliga typer av batterier är kopplade till ett lagbundet insamlingsansvar.
    Importörer och tillverkare av batterier betalar en särskild avgift till Naturvårdsverket, baserad på typen av batteri.

BAUM, Bundesdeutscher Arbeitskreiz für Umweltbewusstes Management är ett nätverk i Tyskland som startades 1985 av en mindre grupp miljöentreprenörer. Syftet är att ställa till förfogande forskningsresultat och erfarenhetsmässigt fungerande metoder och åtgärder genom information och erfarenhetsutbyte. BAUM har idag 500 medlemmar bestående av både små och stora företag inom alla områden, oberoende organisationer och enskilda personer. http baumev.de

becquerel enhet (beteckning Bq) för radioaktiv sönderfallshastighet. I Sverige är gränsvärdet t ex för livsmedel för närvarande 300 Bq/kg livsmedel.

Begränsningslistan ges ut av Kemikalieinspektionen och omfattar kemiska ämnen vars användning bör begränsas. Listan omfattar också ett antal ämnen som för användning kräver Yrkesinspektionens tillstånd. Se Obs-listan http kemi.se/publikationer/begr_swe/

bekämpningsmedel används för att skydda växter, djur och olika former av material mot växter, sjukdomar, insekter, mögel och annat som kan förorsaka skada.
    Huvudgrupperna är herbicider (ogräsmedel), fungicider (svampmedel), insekticider (insektsmedel) och biologiska bekämpningsmedel.
    Bekämpningsmedel indelas i fyra klasser med hänsyn till de krav som ställs på användaren.
Klass 1: Endast yrkesmässig användning och efter tillstånd från myndighet
Klass 2 L: Endast yrkesmässig användning av person som genomgått särskild utbildning
Klass 2: Endast yrkesmässig användning och ofta med krav på kvalificerad skyddsutrustning
Klass 3: Får användas av alla, men ibland med krav på särskild skyddsutrustning
    Användningen av bekämpningsmedel halverades under perioden 1985–90 och fortsätter att minska. Jämfört med 1990 har hushållen idag halverat sina inköp av bekämpningsmedel.

benchmarking jämförelse i olika avseenden med andra företag, företrädesvis sådana som betraktas som ledande på det aktuella området.

bensen kolväte, C6H6, och prototyp för aromatiska kolväten. Finns som tillsats i bensin och används som lösningsmedel.
    Lättantändlig vätska, mycket giftigt ämne som också klassas som cancerogent.

bensin lättflyktig och lättantändlig vätska av olika kolväteblandningar; vårt viktigaste motorbränsle. Bensin framställs genom destillation av petroleum. Se fossila bränslen

betning
1. behandling av utsäde för att förhindra svampsjukdomar. Den så kallade gulsparvsdöden i Sverige på 1960-talet sattes i samband med kvicksilverbetning av utsädet. Det sista kvicksilverhaltiga preparatet förbjöds 1988.
2. förbehandling av material – t ex tyg, garner, metall och trä – inför vidare behandling. Ev utsläpp av främst krom och nickel från ytbehandlingsindustrier kan leda till betydande miljöpåverkan.

bildäck består till ca 80–85% av gummiblandning. Resterande delen är mjukgörare i form av högaromatiska oljor, urtvättade föroreningar från råolja vid basoljetillverkning. Dessa oljor skulle om de inte blandades i däcken klassas som farligt avfall. Man har i Sverige beräknat att 10.000 ton däckmassa slits av årligen på vägarna. Ca 2.000 ton utgörs då alltså av aromatoljor som sprids i partikelform efter vägar. Mer miljöanpassade däckalternativ med mindre andel högaromatiska oljor håller på att utvecklas. Kasserade bildäck är svåra att återvinna. Det går dock att finfördela dem till gummigranulat, som kan användas t ex som råmaterial vid vägbygge.
    Det föreligger idag ett lagstadgat producentansvar för däck.

bildskärm kan idag fås med miljömärkning – TCO 92/TCO 95/TCO 99. Tidigare var endast bildskärmen miljömärkt men från och med 1995 utökades märkningen till att omfatta både bildskärmar och datorer. Se miljömärkning

bilism avser bilens roll i samhället med effekter på transport/förflyttning, trafiksäkerhet, energiförbrukning, miljö m fl frågor. Globalt sett skapar bilismen miljöproblem via den s k växthuseffekten. Lokalt är det främst problemen med avgaser som dominerar (se även luftföroreningar). Biltillverkning är också en av de viktigaste industriella processerna med allt vad det innebär av råvaruförbrukning, energiförbrukning, utsläpp av lösningsmedel osv. Jfr bildäck.

biobränsle förnybart bränsle av främst växtråvara (bränsle av djurmaterial förekommer). Exempel på fasta biobränslen är ved, flis/träpulver och halm. Vid jäsning av biomassa sker omvandling till etanol som liksom metanol kan användas som motorbränsle.
    Vid förbränning av biobränslen uppstår precis som vid förbränning av fossila bränslen utsläpp av oförbrända kolväten och kväveoxider, vilket kan innebära hälsofara. Men biobränsleförbränning tillför inte nya grundämnen till biosfären, medan fossilbränsleförbränning t ex frigör tungmetaller från jordskorpan. När det gäller koldioxid så frigör förbränningen inte mer än vad växterna upptagit under odlingen eller ändå skulle ha frigjort vid förmultning, men processen är naturligtvis snabbare. Se energikällor

biocid bekämpningsmedel, bl a DDT, med hög giftighet. Se bekämpningsmedel

biodynamisk odling är skonsam mot miljön och hushåller med naturresurserna. Se ekologiskt jordbruk

bioenergi från förnybara bränslen, t ex ved, flis, halm. Se biobränslen

biogas bränngas av metan (60%) och koldioxid (40%) som framställs genom rötning av t ex gödsel och (jordbruks)avfall. Biogasanläggningar minskar deponimängden och energin kan utnyttjas. Metan är en växthusgas, varför ett omhändertagande i någon form – biogas eller etanol – förhindrar utsläpp till luft.

biokemisk syreförbrukning den mängd syre som förbrukas vid biologisk nedbrytning av organiska ämnen i vatten. Måttet är BOD-7 (Biochemical Oxygen Demand) och avser den mängd syre som i ett vattenprov förbrukas under sju dagar.

biologisk mångfald avser jordens alla olika arter av djur, växter och organismer från virus och bakterier till högre stående djur och växter; totalt närmare 1,5 miljoner kända arter.

biologisk rening steg två av tre i reningsverk för avloppsvatten. (Steg ett är mekanisk rening och steg tre är kemisk fällning.) Innebär att vattnet passerar en bädd av t ex sand som innehåller en stor mängd mikroorganismer, främst bakterier, vilka bryter ner biologiskt syreförbrukande materia.

biomassa vikten av alla levande organismer, huvudsakligen växter, inom ett visst område. Störst biomassa per area-enhet har skogar.

biosfär
1. Den totala massan av levande organismer inom litosfär, hydrosfär och atmosfär.
2. De delar av jorden där liv kan förekomma.

biotop ett sammanhållet och av olika miljöfaktorer kännetecknat område; t ex en lövskog eller åker med rösen.

bly grundämne, Pb, och giftig tungmetall. Förekommer i t ex bilbatterier och kablar. Tidigare orsakade blyad bensin betydande utsläpp/nedfall i Sverige. Utsläpp uppstår också vid avfallsförbränning och energiproduktion.

blyfri bensin har åstadkommits genom att bensinens sammansättning ändrats för ökat eller bibehållet oktantal samtidigt som blyets smörjande egenskaper klaras med hjälp av t ex natrium och kalium.

Blå Ängeln (Umweltzeichen ”Blauer Engel”) tysk miljömärkning uppbyggd kring FNs miljöemblem (UNEP). Kombineras med förklarande text. Se miljömärkning http blauer-engel.de

BOD mått på biologisk nedbrytning (Biochemical Oxygen Demand).

BPM Best Practical Means, engelska för bästa praktiska teknik. Se bästa praktiska teknik

Bra miljöval eller ”Falken” miljömärkningssystem framtaget i samarbete mellan ICA, KF, Dagab och Naturskyddsföreningen. Tillverkare med produkter som uppfyller fastställda miljökrav får sätta ”Bra miljöval” på dessa. Systemet finansieras genom att tillverkarna betalar en avgift för att få använda logotypen BRA MILJÖVAL och falken. Se miljömärkning

bridreaktor kärnreaktor som producerar mer bränsle än den gör av med. Drivs med uran och plutonium. Plutonium är dels ett oerhört giftigt ämne (i stoftform), dels en förutsättning för tillverkning av atombomber. Många länder har därför avstått från att utveckla bridreaktorer eller avbrutit pågående bridreaktorprogram.

bromerade flamskyddsmedel utgörs av aromatiska ämnen som ingår i plastmaterial, utrustningar och komponenter samt textilier för att reducera brandrisken. De misstänks på goda grunder vara mycket giftiga och Naturvårdsverket har framställt önskemål om att användningen av dem förbjuds eller begränsas.

Brundtland-kommissionen kallas den FN-kommission som 1987 fastslog att en uthållig utveckling var möjlig endast om den grundades på ett skydd av miljön. Ordförande var den norska politikern Gro Harlem Brundtland – därav namnet.

bränsleceller drivs vanligen med vätgas och fungerar ungefär som ett batteri som fortlöpande förses med någon form av energi. Denna energi omvandlas till elektrisk energi för drivning av till exempel av en bilmotor. Utsläppen från processen utgörs enbart av vattenånga.

buller är en effekt som främst i städer och tätorter förorsakar stora problem för såväl människor som djur. Måttenheten är decibel, dB, varvid 20 dB är en viskning, 60 dB normal samtalston och 77 dB utgör gränsvärde för personbilar. Smärtgränsen anses gå vid cirka 130 dB.
    Av de som bor i storstäder utsätts cirka 30% för direkt störande trafikbuller.

Bundesdeutscher Arbeitskreiz für Umweltbewusstes Management. Se BAUM

Bureau Veritas Quality International Sverige AB certifieringsföretag avseende ISO 14001 och EMAS samt ISO 9000-serien. http bvqi.se

BS 7750 British Standard 7750, ”Specification for Environmental Management Systems”. Brittisk, och världens första, standard för miljöledningssystem, se miljöstandarder. Standarden har legat till grund för bl a ISO 14001-serien.

byggnadsmaterial innehåller i varierande grad miljöpåverkande produkter och ämnen. Byggbranschen omfattar bara i Sverige tiotusentals produkter, varav många innehållande kemiska ämnen. Exempel på sådana produkter är fog- och spackelmassor, lacker, limmer, färger, PVC-produkter och isolermaterial.
    Vid icke selektiv rivning bidrar byggavfallet dessutom med stora mängder till deponi.

bärkraftighet eng. sustainability, lanserades i Brundtland-rapporten 1987 och har att göra med uthållighet och stabilitet, men är inte enkelt att definiera. Det är nämligen inte preciserat exakt vilka faktorer som leder till denna uthållighet/stabilitet. Försök pågår att precisera vad bärkraftighet innebär under termen varaktigt hållbar utveckling.

bästa tillgängliga teknik en teknik som ger största möjliga minskning av utsläpp, oavsett kostnaden (eng Best Available Technic, BAT).

bästa praktiska teknik en teknik som med hänsyn till kostnaden ger största möjliga minskning av utsläpp (eng Best Practical Means, BPM).


© Copyright 1999 GECCO Information